Syrran behöver något att springa tjejmilen med och självklart ställer jag upp. Den 3 juli springer jag ett halvmarathon och sedan är tjejmilen 6 september så det känns som att det liksom inte blev nån mer träning och uppoffring eftersom jag förhoppningsvis kommer hålla formen. 1 mil känns ju som en fis i rymden om man jämför med 2,3 mil som är det första loppet. Har sprungit tjejmilen två gånger förr och det är nog det roligaste loppet! Så nu är jag grymt peppad för mer träning. Efter en veckas förkylning så ska jag ut på en löptur imorgon.
de ropar på mig
1 dag sedan
0 kommentarer:
Skicka en kommentar